Kärnborrning med dimension H och och så kallad triple-tube teknik avslutades på 1576 m djup (håldiameter 96 mm och kärndiameter 61,1 mm). Därefter installerades H-borrsträngen som en temporär casing efter att borrhålsmätningar utförts i borrhålet. Den påföljande borrningen har därefter fortsatt med dimension N och triple tube teknik, vilket är en mindre dimension som ger håldiameter på 75,7 mm och en kärndiameter på 45,0mm. Aktuellt djup är 1850 m och den dominerande bergarten är diorit.
Igår avslutades kärnborrningen med dimension H och så kallad triple-tube teknik på 1576 m djup (håldiameter 96 mm och kärndiameter 61,1 mm). Detta är det näst djupaste kärnborrhålet i Sverige som borrats med dimension H och trippel tube teknik. Borrningen avslutades i porfyr, vilken fortfarande är den dominerande bergarten. Borrhålsmätningar med olika loggingsonder kommer nu att utföras innan H-borrsträngen kommer att installeras som en temporär casing. Därefter kommer kärnborrningen fortsätta med dimension N och triple tube teknik, vilket är en mindre dimension som ger håldiameter på 75,7 mm och en kärndiameter på 45,0mm.
Kärnborrningen har nu pågått i ca 5 veckor och aktuellt borrhålsdjup är 1260 m. Kärnåtervinningen är fortfarande ca 100 %. Ner till ca 780 m är det gråvacka/turbidit som är den dominerande bergarten, därefter följt av skiffer, sandsten, tuff och konglomerat och just nu är den dominerande bergarten en grönaktig porfyr. Det är fortfarande dimensionen H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. I veckan har även borrhålsmätningar utförts där bland annat naturlig gamma strålning, bergets elektriska ledningsförmåga, temperatur och håldiameter registrerades, samt användes en sond som ger en akustisk bild av borrhålsväggen.
Kärnborrningen har nu pågått dygnet runt i ca 2 veckor och aktuellt borrhålsdjup är 723 m. Kärnåtervinningen är ca 100 % och gråvacka är fortfarande den dominerande bergarten. Kärnborrningen utförs med dimension H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. Platsgeologer klassificerar, fotograferar, scannar och loggar (core-logging) samtliga borrkärnor och mikrobiologer tar prover på borrkärnorna under specifika intervall.
COSC-2 borrningen vid södra stranden av sjön Liten, mellan Järpen och Mörsil, är nu igång efter månader av förberedelser. Borrarbetena startade under vecka 16 med att bl.a. att positionera borriggen och tillhörande utrustning. Därefter installerades och cementerades HWT-foderrör (YD 114.3 mm, ID 101.6 mm) till ca 100 m djup. Den påföljande kärnborrningen har startat med dimension H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. Bergarten som hittills har dominerat är gråvacka och kärnåtervinningen är ca 100%. Borrningsarbetena kommer att pågå dygnet runt från och med vecka 17 och måldjupet 2-2.5 km beräknas uppnås i slutet av juli. Aktuell borrdjup är 219 m.
Kärnborrningen är en fortsättning inom ICDP-projektet Collisional Orogeny in the Scandinavian Caledonides (COSC) som är en tvärvetenskaplig undersökning av den Skandinaviska fjällkedjan. Det första borrhålet inom projektet, COSC-1 vid Fröå gruva, kärnborrades till 2496 meters djup. Ett borrhål som blev både en teknisk och vetenskaplig framgång. Projektet uppdateras kontinuerligt på http://cosc.icdp-online.org
Kort om COSC projektet och COSC-2 borrhålet
Projektet Collisional Orogeny in the Scandinavian Caledonides (COSC) är en tvärvetenskaplig undersökning av den Skandinaviska fjällkedjan. Upphöjning av fjällkedjan under de senaste 65 miljoner åren har blottat ett djupare avsnitt av jordskorpan. Genom att undersöka detta avsnitt av den ”fossila” Skandinaviska fjällkedjan kan vi få insikt om hur aktiva bergskedjor fungerar, till exempel Himalaya där den pågående kontinentala kollisionen skapar ett område med stor jordbävningsrisk. COSC bidrar också till vår kunskap om fjällkedjans hydrologi, ger nya uppgifter om djupa temperaturgradienter för paleoklimat modellering och potentialen att utnyttja geotermiska energiresurser i området, bidrar med ny information om den djupa biosfären och förbättrar vår förståelse av den geofysiska responsen av berget. Två 2.5 km djupa kärnborrhål är viktiga komponenter i undersökningarna för att uppnå dessa mål.
Borrningen i Örebro avslutades under vecka 52 och slutdjupet blev 963 m. Kärnborrningen utfördes med dimension H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. Borrningen gick generellt sätt bra med nästan 100 % kärnåtervinning. Dock förbrukades betydligt fler borrkronor än vad som uppskattades initialt och detta berodde till stor del på att de provtagna kvartsrika bergarterna är extremt nötande. Under vecka 4 kommer borrhålsmätningar att utföras i borrhålet och då ska bl.a. en ny typ av loggingmetod testas.
Riksriggen befinner sig sedan mitten av oktober i Örebro och arbetet med att borra ett ca 1 km djupt borrhål har påbörjats. Det är inom projektet ”I-EDDA TC” (Innovative Exploration Drilling and Data Acquisition Testcenter), se www.iedda.eu. Syftet med projektet är att etablera ett testcenter för att kunna testa borrteknik, utveckla borrutrustning och utveckla annan typ av in-situ utrustning och projektet har finansiellt stöd från EIT RawMaterials. Kärnborrningen utförs med dimension H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. Borrningen beräknas att nå måldjupet, ca 1 km, innan årsskiftet. Berggrunden består av sura och mafiska vulkaniter som delvis omvandlats till gnejs. Aktuellt djup är 521 m.
Borrningen i Hartousov i Tjeckien avslutades under vecka 35 och slutdjupet blev 239 m m. Kärnborrningen utfördes med PQ3 (håldiameter/kärndiameter 123 mm/83 mm) och med tung mud bestående av bentonit och barite. Så kallad triple-tube teknik användes för att bevara proven så intakta som möjligt. Borrningen var en teknisk utmaning, dels p.g.a. av koldioxidförande formationer och dels att borrningen utfördes i omväxlande hårda och mjuka lager. Ner till ca 100 m dominerade tertiära formationer bestående av bl.a. lersten och efter 100 m var det sericitisk fyllit som dominerade. Inga utbrott med koldioxid inträffade under borrningen, eftersom övertrycket i de koldioxidförande formationerna balanserades med den tunga borrvätskan. När borrningen avslutades utfördes borrhålsgeofysik i borrhålet. Därefter infodrades hela brunnen med 89.9 mm foderrör och utrymmet mellan foderören och borrhålsväggen fylldes, hela vägen från hålbotten till markytan, med cement. Kommande aktiviteter i borrhålet är att perforera valda djupa avsnitt i brunnen där man observerat inflöde av koldioxid, samt att installera en seismometer i borrhålet.
Riksriggen befinner sig nu i Hartousov i Tjeckien och borrar en brunn för ICDP EGER-projektet. Borrningen utförs med PQ3 (håldimension ca 123 mm och kärndimension 83 mm) och måldjupet är 300 m. Tung mud bestående av barite och bentonit används under borrningen för att hålla mot trycket i de olika koldioxidförande formationer som genomborras. Borrningen utförs i ett område med mofetter, som förenklat är en typ av fumaroler som avger koldioxid. Några av de vetenskapliga målen med borrningen är att utvärdera om koldioxiden som kommer från manteln driver jordbävningarna (swarms of earthquakes) som registreras i vid staden Novy Kostel och på plats finns även mikrobiologer vars intresse är att studera den djupa biosfären. Läs gärna mer om projektet: https://web.natur.cuni.cz/uhigug/icdp/ och https://www.icdp-online.org/projects/world/europe/eger-czechia-germany/
När borrningen är avslutad ska en seismometer installeras i hålet samt utrustning för att mäta koldioxidinflödet i brunnen.
Ner till ca 100 m är det tertiära formationer som har dominerat, lersten som överlagrar sandigare avsnitt innehållande koldioxid. Fyllit är den dominerande bergarten efter 100 m.
Borrningen i Skummeslöv avslutades under vecka 34 och slutdjupet blev ca 104 m m. Kärnborrningen utfördes med HQ3 (håldiameter/kärndiameter 96 mm/61.1 mm) och så kallad triple-tube teknik användes för att bevara proven så intakta som möjligt. Märgelsten var den dominerande bergarten under kärnborrningen. Lös glaukonitrik sandsten/sand påträffades i de djupare avsnitten av borrhålet och borrningen avslutades några meter efter att urberget penetrerats. Kärnåtervinningen var generellt hög vid provtagning av den kretaceiska berggrunden. När borrningen var avslutad utfördes borrhålsgeofysik i borrhålet.
