Kärnborrning i Skummeslöv

I veckan startar en kärnborrning i Skummeslöv som är en del i SGU’s arbete att förbättra underlaget för grundvattenkartläggning i Halland. Målet med borrning är att provta och undersöka det ca 40-50 m mäktiga kalkstensavsnittet som ligger ovanpå urberget. Foderrör är redan installerat genom det ca 50 m mäktiga jordlagret, vilket innebär att kärnborrningen kommer att starta direkt i kalkstensformationen och avslutas när urberget påträffas. Kärnborrningen är ett samarbete mellan SGU och LTH.

Kort om SGU’s grundvattenkartläggning (text från SGU):

I oktober 2017 gjordes helikopterburna TEM (transient elektromagnetiska) mätningar, också benämnd SkyTEM, i två områden i Halland. Sedan dess har data kvalitetsgranskats och bearbetats för att framställa resistivitetsmodeller. Nu är arbetet inne i tolkningsskede. Förutom den pågående kärnborrningen kommer det att under hösten utföras ytterligare ett antal borrningar, men då bara genom jordlagerna. Borrningarna syftar till att förbättra tolkningen av resistivitetsmodellen till geologi. Slutprodukten kommer att bestå av en tredimensionell modell av geologin i området som kommuner kommer att kunna använda i sin planering av vattenförsörjning. Modell och rapport beräknas publiceras i mars 2019.

 

Borrningen i Helsingborg är avslutad

Borrningen i Helsingborg avslutades under vecka 22 och slutdjupet blev ca 62 m. Kärnborrningen utfördes med HQ3 (håldiameter/kärndiameter 96 mm/61.1 mm) och så kallad triple-tube teknik användes för att bevara proven så intakta som möjligt. Litologin utgjordes av kvartära avlagringar, sandsten, lersten, heteroliter och kol. Kärnåtervinningen var hög vid provtagning av den jurassiska berggrunden. När borrningen var avslutad utfördes borrhålsloggning och geofysiska mätningar i borrhålet.

Klassificering och provtagning av borrkärna.
Klassificering och provtagning av borrkärna.
Heterolit
Heterolit
Borrkärnor
Borrkärnor

 

Borrning i Helsingborg

I måndags startade en kärnborroperation i ett bostadsområde i Helsingborg. Syftet med borrningen är att provta den jurassiska berggrunden och borrhålet kommer att användas som ett referensborrhål inför en kommande sanering av förorenad mark i området. I bostadsområdet fanns tidigare en kemtvätt, som är själva källan till föroreningarna (klorerade lösningsmedel). Det bör poängteras att marken inte är förorenad där borrningen utförs. Kärnborroperationen utförs i samverkan mellan SGU, Sweco, LTH och G360 vid universitet i Guelph, Kanada.

Borrplatsen i Helsingborg
Borrplatsen i Helsingborg

Borrningen i Limhamn är avslutad

Borrningen i Limhamns kalkbrott avslutades förra veckan och slutdjupet blev ca 50 m. Kärnborrningen utfördes med HQ3 (håldiameter/kärndiameter 96 mm/61.1 mm) och så kallad triple-tube teknik användes för att bevara proven så intakta som möjligt. Litologin utgjordes av olika typer av kalksten med varierande hårdhet och med inslag av tunna linser av flinta. I tillägg kan nämnas att i  en av borrkärnorna finns Krita-Paleogen gränsen representerad. Under den här veckan kommer geofysiska mätningar utföras i borrhålet.

Kalksten med inslag av flinta
Kalksten med inslag av flinta
Kritkalksten
Kalksten (Krita)

 

 

Borrning i Limhamns kalkbrott

Under vecka 12 kommer en kärnborrning att utföras i Limhamns kalkbrott. Detta är ett samarbetsprojekt mellan forskare på Teknisk geologi, Lth och Geologiska institutionen i Lund. Kalkstenen i Limhamn har avsatts under miljontals år, och de varierande livsmiljöerna har gett skillnader i kalkstenens kemiska och strukturella innehåll. I ett pågående forskningsprojekt undersöks elektriska variationer i kalkstenen med metoderna resistivitet och spektral inducerad polarisation. De geofysiska mätningarna kombineras med kärnborrning och borrhålsloggning. Kärnan, som borras upp med Riksriggen, ska undersökas i labb för att ge en bättre förståelse för sambandet mellan de elektriska signalerna och kalkstenens egenskaper. Kärnborrningen utförs från den nedre pallen i kalkbrottet, vilket innebär att Krita-Paleogen gränsen är nära tillgänglig.

Etablering av Riksriggen i Limhamns kalkbrott: Foto Sara Johansson
Etablering av Riksriggen i Limhamns kalkbrott: Foto Sara Johansson

 

Borrningen i Hörröd är avslutad

Borrningen i Hörröd är avslutad och totalt borrades tre stycken kärnborrhål med dimension N. Berggrunden var mycket uppsprucken, vilket resulterade i att endast korta intervall kunde borras innan borrningen fick avbrytas för att hämta upp och tömma kärnprovtagaren. Slitaget på borrkronorna kommer nu analyseras inom ramen för ett examensarbete som utförs vid Uppsala universitet. Klassificering och analys av borrkärnorna och korrelering med insamlade borrparametrar kommer att utföras inom ramen för ett examensarbete som utförs vid Göteborgs universitet.

Borrning i Hörröd

I måndags påbörjades kärnborrningen av det första av tre borrhål i Hörröd. Syftet med borrningarna är att undersöka olika borrparametras inverkan på borrningens framdrift och hur de påverkar slitaget på borrkronan. Planerade håldjup är ca 150 m och borrningen utförs med dimension N, vilket resulterar i en håldiameter på 75,7 mm och en kärndiameter på 47,6 mm. Dominerande bergart i området är en finkornig ortognejs. Borrningarna ingår i ett av arbetspaketen inom infrastrukturprojektet I-EDDA (www.iedda.eu).

Riksriggen
Riksriggen
Borrkärnor
Borrkärnor

Borrningen i Röstånga är avslutad

Borrningen i Röstånga avslutades förra veckan och slutdjupet blev ca 117 m. Kärnborrningen utfördes först med PQ3 (håldiameter/kärndiameter 122.6 mm/83 mm) till ca 12 m och efter installation av HWT-foderrör så fortsatte borrningen med HQ3 (håldiameter/kärndiameter 96 mm/61.1 mm). Litologin utgjordes av ordovicisk skiffer och kärnåtervinningen var nästan 100 %.  Kärnborrning i den aktuella skiffern kräver att Triple-tube teknik används för att bevara provet så intakt som möjligt.

img_2238
Borrplatsen i Röstånga
img_2239
Ordovicisk skiffer

Borrning i Röstånga

För vetenskapliga syften kommer Riksriggen att under september 2016 genomföra en ca 100 m djup kärnborrning i Röstånga. Uppdragsgivare och vetenskapligt ansvarig är Professor Per Ahlberg vid Geologiska institutionen, Lunds universitet. Borrningen ingår som en väsentlig del i ett forskningsprojekt finansierat av Crafoordska Stiftelsen: Den geologiska klockan – precisering och kalibrering av den ordoviciska tidsskalan. Borrningen förväntas gå igenom en välbevarad ordovicisk–senkambrisk, skifferdominerad lagerföljd och kommer att analyseras för tolkning och kalibrering av de ekosystemförändringar som inträffade i ordovicium. Förhoppningsvis kommer borrningen också att belysa hur de marina ekosystemen påverkades av den explosiva och synnerligen omfattande vulkanism som inträffade i havsområdena i sen ordovicisk tid.

Bakgrund
Under ordovicium (för ca 485–443 miljoner år sedan) var stora delar av jordens yta täckt av hav. Livet var i huvudsak begränsat till havsmiljöer, men från periodens senare del har man spår av de äldsta landväxterna. De flesta stora djurgrupperna hade etablerats redan under kambrium, men under ordovicium blev mångformigheten avsevärt större och allt fler av havens ekologiska nischer kom att fyllas upp. Under slutskedet av ordovicium, skedde ett omfattande utdöende bland många djurgrupper. Man har kunnat koppla detta till en serie katastrofer som inleddes med nedisningar över stora delar av den forna kontinenten Gondwana (bland annat i det som nu är Nordafrika). Massutdöendet i senordovicium skedde i två steg och tidsrymden mellan dessa beräknas ha varit ca 1 miljon år.

Sydskandinavien utgör ett nyckelområde för studier av fauna- och miljöutveckling i ordovicium. Lagerföljderna är fossilrika och synnerligen välbevarade, och utgör därför unika arkiv i vilka man kan följa den geologiska och biologiska utvecklingen under denna period. Sedimentationen i det hav som täckte Skandinavien var mycket långsam och därför är lagerföljderna relativt tunna, som mest omkring 200 m. Trots detta är de ordoviciska lagerföljderna i södra Skandinavien några av de mest kompletta, bäst bevarade och internationellt mest kända i hela världen.

Projektet kommer att fokusera på de fauna- och miljöförändringar som inträffade i ordovicium. Särskilt kommer välbevarade lagerföljder från Skåne att analyseras för att i detalj dokumentera havsnivåförändringar och kopplingen mellan faunaförändringar och variationer i avsättningsmiljön (paleomiljöanalys). För att få en bättre inblick i Skånes ordoviciska lagerföljd kommer en kärnborrning att genomföras vid Kyrkbäcken, ca 400 m sydost om Röstånga kyrka.

Borrningen på Kinnekulle är avslutad

Borrningen på Kinnekulle avslutades förra veckan i urberg och slutdjupet blev ca 210 m. Kärnborrningen utfördes först med PQ3 (håldiameter/kärndiameter 122.6 mm/83 mm) till ca 15 m och efter installation av HWT-foderrör så fortsatte borrningen med HQ3 (håldiameter/kärndiameter 96 mm/61.1 mm). Under borrningen var det stora problem med vattenförluster, vilket innebär att man förlorar borrvatten ut i sprickor och till följd av detta så får man ingen retur av borrkax/borrmjöl upptill markytan. Följden av detta blev att cementering/gjutning utfördes vid flertalet tillfälle för att täta sprickorna och på så vis minimera flödesförlusterna. Antal borrmetrar/dag varierade allt från 3 m/dag till 45 m/dag. Sammanfattningsvis kan man säga att borrningen var en borrteknisk utmaning p.g.a. den litologiska variationen, lerskiffer, kalksten, alunskiffer, sandsten, konglomerat och gnejs. Nedan följer några bilder på erhållna borrkärnor. Det är en fördel med att använda triple-tube vid borrning i uppsprucket berg för att bevara provet så intakt som möjligt, vilket även kan ses i några av bilderna nedan.

bild

bild13 Resized_20160521_184948 bild 1 bild 2bild 11