Riksriggen på Gotland

Riksriggen befinner sig nu på södra Gotland för att kärnborra två forskningsborrhål. Borrningarna är en del i regeringsuppdraget som SGU har fått för att utreda förutsättningarna för lagring av CO2 i svensk berggrund, se https://www.sgu.se/om-sgu/verksamhet/regeringsuppdrag/aktuella-regeringsuppdrag/  Det som är intressant att undersöka på Gotland är tre djupliggande sandstenslager (Faludden, När och Viklau), samt ovanliggande takbergarter. Dessa sandstenslager fortsätter ut i Östersjön söder om Gotland, där även deras mäktighet ökar.

Kärnborrningen kommer att utföras med storlek H (borrhålsdiameter 96,0 mm/kärndiameter 61,1 mm) och kommer att avslutas några meter in i urberget vid ca 800 m djup. Borrhålen kommer sedan att loggas och hydrauliska tester med vatten kommer att utföras under och efter avslutad borrning.

Kärnborrningen påbörjades i lördags kväll i det första borrhålet, Nore-1 vid ca 180 m djup. Avsnittet ner till ca 180m är förborrat med en hammarborrigg och den delen är infodrad med foderrör, vilket är gjutet fast hela vägen från botten till markytan. En säkerhetsåtgärd för att skydda de grunda färskvattenakvifererna. Silurisk märgelsten kommer att dominera första delen av borrningen.

Mer information om koldioxidlagring kan man hitta på CCS – Koldioxidlagring (sgu.se)

Riksriggen uppställd på vid Nore-1 på södra Gotland.
Riksriggen uppställd vid Nore-1 på södra Gotland.

Kärnborrning vid Lusklint på Gotland

Under vecka 41 utförde Riksriggen en kärnborrning vid Lusklint på Gotland till ca 65 m djup. Kärnborrningen utfördes med dimension H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. Borrningen gick generellt sätt bra med 100 % kärnåtervinning. Syftet med projektet är att, efter högupplöst provtagning och dokumentation av kärnans lagerföljd (lagergränser, bergarternas sammansättning, fossilinnehåll och isotopgeokemi), föreslå en globalt gemensam referenspunkt för gränsen mellan två olika geologiska tidsperioder, nämligen gränsen mellan epokerna llandovery och wenlock inom silurperioden. En sådan referensnivå kallas Global Stratotype Section and Point (GSSP) och ratificeras av en internationell arbetsgrupp inom den Internationella kommissionen för stratigrafi (ICS). En GSSP möjliggör att historiska och urtida förändringar i klimat, miljö eller biodiversitet kan studeras i en globalt sammanhållen kontext och att man kan jämföra olika händelseförlopp globalt. En GSSP baserad på Gotlands berggrund blir därför en gemensam referenspunkt och relevant för en stor mängd forskare globalt.

Borrkärnan har nu transporterats till Lund där den kommer att klyvas längs sin längd. Ena halvan kommer att förvaras hos SGU och kommer att fungera som referensexemplar för framtiden och den andra halvan kommer att analyseras vid såväl Lunds universitet som vid Iowa University. Detta är ett samarbetsprojekt mellan Geologiska institutionen vid Lunds universitet och Iowa University.

COSC-2 borrningen är avslutad

I helgen avslutades COSC-2 borrningen och slutdjupet blev 2276 m. Under helgen har även H-borrsträngen som fungerade som temporärt foderrör plockats upp, samt N-borrsträngen som användes i slutet av kärnborrningen. Det innebär att borrhålet är ofodrat från ca 100 m ner till slutdjupet. Nu kommer en 100 m djup kärnborrning att utföras, för att även få kärnor från de översta 100 m. De översta 100 m i COSC-2 borrades, som beskrivits tidigare, med hammarborrteknik, vilket endast ger prover i form av borrkax.

Borrdjup 2050 m

Kärnborrning med dimension N och så kallad triple-tube teknik avslutades på 1883 m djup (håldiameter 75,7 mm och kärndiameter 45,0 mm), vilket troligtvis är den djupaste borrningen i Sverige med dimension N och triple tube. Borrningen har sedan fortsatt med dimension N och double tube (håldiameter 75,7 mm och kärndiameter 47,6 mm). Fördelen med double tube är att en 6 m lång provtagare kan användas, vilken är 3 m längre än provtagaren som användes tidigare. Detta sparar mycket tid eftersom det reducerar antalet gånger som man måste hämta upp provtagaren under förutsättning att berget är homogent och kompetent.

Aktuellt borrdjup är 2050 m och porfyr är den dominerande bergarten. Kärnåtervinningen är fortfarande hög, ca 100 %.

Upptagning av det 6 m långa innerröret (provtagaren).
Borrkärnor bestående av porfyr.

Borrdjup 1850 m

Kärnborrning med dimension H och och så kallad triple-tube teknik avslutades på 1576 m djup (håldiameter 96 mm och kärndiameter 61,1 mm). Därefter installerades H-borrsträngen som en temporär casing efter att borrhålsmätningar utförts i borrhålet. Den påföljande borrningen har därefter fortsatt med dimension N och triple tube teknik, vilket är en mindre dimension som ger håldiameter på 75,7 mm och en kärndiameter på 45,0mm. Aktuellt djup är 1850 m och den dominerande bergarten är diorit.

Den temporära casingen upplagd innan installation, ca 1576 m.
Borrkärna bestående av diorit från ca 1800 m djup.

Borrdjup 1576 m

Igår avslutades kärnborrningen med dimension H och så kallad triple-tube teknik på 1576 m djup (håldiameter 96 mm och kärndiameter 61,1 mm). Detta är det näst djupaste kärnborrhålet i Sverige som borrats med dimension H och trippel tube teknik. Borrningen avslutades i porfyr, vilken fortfarande är den dominerande bergarten. Borrhålsmätningar med olika loggingsonder kommer nu att utföras innan H-borrsträngen kommer att installeras som en temporär casing. Därefter kommer kärnborrningen fortsätta med dimension N och triple tube teknik, vilket är en mindre dimension som ger håldiameter på 75,7 mm och en kärndiameter på 45,0mm.

Borrdjup 1260 m

Kärnborrningen har nu pågått i ca 5 veckor och aktuellt borrhålsdjup är 1260 m. Kärnåtervinningen är fortfarande ca 100 %. Ner till ca 780 m är det gråvacka/turbidit som är den dominerande bergarten, därefter följt av skiffer, sandsten, tuff och konglomerat och just nu är den dominerande bergarten en grönaktig porfyr. Det är fortfarande dimensionen H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. I veckan har även borrhålsmätningar utförts där bland annat naturlig gamma strålning, bergets elektriska ledningsförmåga, temperatur och håldiameter registrerades, samt användes en sond som ger en akustisk bild av borrhålsväggen.

Borrhålsloggning, ca 1235 m borrstål ligger på tankarna.
Akustisk televiewer, en sond som ger bl.a. en akustisk bild av borrhålsväggen.
Porfyr, den dominerande bergarten för tillfället.

Borrdjup 723 m

Kärnborrningen har nu pågått dygnet runt i ca 2 veckor och aktuellt borrhålsdjup är 723 m. Kärnåtervinningen är ca 100 % och gråvacka är fortfarande den dominerande bergarten. Kärnborrningen utförs med dimension H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. Platsgeologer klassificerar, fotograferar, scannar och loggar (core-logging) samtliga borrkärnor och mikrobiologer tar prover på borrkärnorna under specifika intervall.

Upplockning av borrstål inför byte av borrkrona.
Borrkärna efter utpumpning från innerröret.
Borrkärnorna märks upp och placeras i kärnlådor.

COSC-2 borrningen har startat!

COSC-2 borrningen vid södra stranden av sjön Liten, mellan Järpen och Mörsil, är nu igång efter månader av förberedelser. Borrarbetena startade under vecka 16 med att bl.a. att positionera borriggen och tillhörande utrustning. Därefter installerades och cementerades HWT-foderrör (YD 114.3 mm, ID 101.6 mm) till ca 100 m djup. Den påföljande kärnborrningen har startat med dimension H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. Bergarten som hittills har dominerat är gråvacka och kärnåtervinningen är ca 100%. Borrningsarbetena kommer att pågå dygnet runt från och med vecka 17 och måldjupet 2-2.5 km beräknas uppnås i slutet av juli. Aktuell borrdjup är 219 m.

Kärnborrningen är en fortsättning inom ICDP-projektet Collisional Orogeny in the Scandinavian Caledonides (COSC) som är en tvärvetenskaplig undersökning av den Skandinaviska fjällkedjan. Det första borrhålet inom projektet, COSC-1 vid Fröå gruva, kärnborrades till 2496 meters djup. Ett borrhål som blev både en teknisk och vetenskaplig framgång. Projektet uppdateras kontinuerligt på http://cosc.icdp-online.org

Kort om COSC projektet och COSC-2 borrhålet

Projektet Collisional Orogeny in the Scandinavian Caledonides (COSC) är en tvärvetenskaplig undersökning av den Skandinaviska fjällkedjan. Upphöjning av fjällkedjan under de senaste 65 miljoner åren har blottat ett djupare avsnitt av jordskorpan. Genom att undersöka detta avsnitt av den ”fossila” Skandinaviska fjällkedjan kan vi få insikt om hur aktiva bergskedjor fungerar, till exempel Himalaya där den pågående kontinentala kollisionen skapar ett område med stor jordbävningsrisk. COSC bidrar också till vår kunskap om fjällkedjans hydrologi, ger nya uppgifter om djupa temperaturgradienter för paleoklimat modellering och potentialen att utnyttja geotermiska energiresurser i området, bidrar med ny information om den djupa biosfären och förbättrar vår förståelse av den geofysiska responsen av berget. Två 2.5 km djupa kärnborrhål är viktiga komponenter i undersökningarna för att uppnå dessa mål.

Förberedelsearbete med borrigg och tillhörande utrustning
Borrkärna

Borrningen i Örebro är avslutad

Borrningen i Örebro avslutades under vecka 52 och slutdjupet blev 963 m. Kärnborrningen utfördes med dimension H och så kallad triple-tube teknik, vilket resulterar i en håldiameter på 96 mm och en kärndiameter på 61,1 mm. Borrningen gick generellt sätt bra med nästan 100 % kärnåtervinning. Dock förbrukades betydligt fler borrkronor än vad som uppskattades initialt och detta berodde till stor del på att de provtagna kvartsrika bergarterna är extremt nötande. Under vecka 4 kommer borrhålsmätningar att utföras i borrhålet och då ska bl.a. en ny typ av loggingmetod testas.